32 deltagare

Mångs-Albin Ludvigsson      Andreas Bergström 
Axel Olsson                        Bengt Ihlar 
Arne Andersson                  Edvin Buvall 
Henry Olsson                     Gustav Skottheim
Manne Bergman                 Olle Dismats 
Sus-Pelle Larsson               Aron Larsson
Elis Halvarsson                  Hans Villemark 
Yngve Wahlström               Lennart Näs
Anders Ludvigsson             Garpa-Evald Persson 
Axel Martinsson                 Stor-Lasse Larsson
Otto Larsson                      Bror Larsson
Hälla-Ernst Larsson             Janne Stefansson 
Wilhelm Wikner                  Bertil Bäck
August Wikner                    Gunnar Norman 
Johan Sävström                  Garpa Per-Erik Persson

Stefan Olsson                     Ån-Nisse Larsson

Henry berättar:
Vi nio man som tillhörde vasstäck-laget bodde i vasstäck-kojan och där vi då på måndagen jagade för oss själva, medan manskapet i den norra halvan den dagen också jagade för sig själva. Dom bodde en del i Ejskogsfjälls-täkten, en del i Syndalsbarracken och en del bodde hemma.
Vi sköt hela 20 älgar denna jakt, 9 oxar och 11 kor.

Redan klockan halv fyra på morgonen steg jag upp ur min slaf i vasstäck-kojan för att koka kaffe. Ute var det ännu mörkt och helmulet med duggregn. Då klockan hade blivit 05:20 marscherade vi iväg söderut till Backtäkten för att börja jakten vid vår södra gräns och det hade då börjat regna. Vi skulle som första drev ta nedanför fjällsfoten mellan Nytäktsvägen och Källfjällsvägen. Vi hade hållarm med två man söderut ifrån kavelbron och resten neröver Källfjällsvägen. Vi fick dock ingen älg detta drev.
I vårt nästa drev skulle vi jaga fjällsmoren mellan Nytäktsvägen och Källfjällsvägen. Vi satte då ut hållarm med den första på myren ovanför vändplanen vid Backtäkten och sedan norrut till torrtoppen, som är första passet norr om kavelbron. Jag (Henry) och Anders Ludvigsson besatte dock vargskärnings-myren men vi blev utan älg nu också
Efter att ha fått i oss mat tog vi i vårt tredje drev fjällsmoren vidare norrut med vår sista man längst i norr vid lågan, där jag satte mig. Då drevet hade pågått en bra stund small det tre skott rakt upp ifrån mig och en stund efteråt fick jag se en älg som stod snett upp söderut ifrån mitt pass på ca 100 meters håll. Jag stod upp och sköt ett skott på älgen som då föll. En stund efter mitt skott kom Axel ner dit och sa att det var han som hade skjutit på älgen uppe i fjällsmoren och träffat. Regnet hade då upphört och det var halvmulet. Som sista drev tog vi vidare norrut nedanför gångspåret med vinkel neråt vid Lasse-passet.
På detta drev fick vi också en älg då Manne sköt en ko efter vinkeln nedanför gångspåret.
Den norra halvan sköt fem älgar på måndagen varav Sävström sköt en 17-taggare vid lastbryggan strax ovanför vägskälet och även Hälla-Ernst sköt en 17-taggare vid skattin. Dom andra tre som sköt var: Bengt Ihlar, Edvin Buvall och Hans Villemark.
Det var nu tisdag och då samjagade hela jaktlaget på 32 man för vi skulle ta Ejskogsfjället.
Vi satte ut hållarm med den första söderifrån vid Lasse-passet och sedan norrut efter hela Ejskogsfjälls-sidan. Det var gråkallt med regnstänk och jag fick mitt pasställe vid lågan. Norr om mig vid stömmn satt Stefan som då och då tog sig en styrketår för att värma sig.
På detta drev fick vi fem älgar, varav en oxe och fyra kor. Det var enbart manskapet ur den norra halvan som pangade: Wilhelm Wikner, Bengt Ihlar, Garpa-Evald Persson, Gunnar Norman och Janne Stefansson.
Efter matrast drev vi sedan nedanför gångspåret men där fick vi ingenting.
Vi sköt alltså 12 älgar dessa två dagar.

Onsdagen ägnades åt köttdelning.

På torsdagsmorgonen samlades vi nere vid Syndals-barracken för att sätta ut på Lägerdalen. Det var nu klart och fint väder och efter att vi alla hade samlats blev det lottning och jag hamnade på den norra hållarmen. Då vi kom fram till Lägerdalsbäcken och Axel skulle hoppa över råkade han tappa magasins-botten med fjäder och allt, samt fem skott, mitt i bäcken som var ganska så djup. Han fick dock upp alltsammans efter en hel del besvär. När jag kom fram dit där jag skulle sitta var det bara Evald och jag kvar som skulle posta. Evald som skulle sitta längst upp hade nr22. Med oss två gick också Axel som skulle driva.
Jag hade alltså nr21, Edvin hade nr20, Sus-Pelle nr19, Wilhelm nr18, Axel Martinsson nr 17 och Andreas nr16.
Då jag tog av mig ryggsäcken stod Evald ca 15 meter högre upp och vinkade att jag skulle sätta mig där som jag också gjorde. Han tyckte det såg bättre ut där med lite mera sikt. Klockan var något mer än halv nio då det hördes ett drev långt uppe i Lägerdalen. Drevet kom neråt och ca 7-8 minuter i nio small det tre skott nedanför mig och en stund efteråt small det ytterligare ett skott. Det blev sedan lungt en stund men något efter nio small det två skott till, även dessa nedanför där jag satt. Dessa två följdes av flera skott.
Det small även, som det lät, på den södra hållarmen.
Klockan var nu ca 09:15 då det kom en oxe farande nerifrån dalen och upp emot där jag satt, på väg att springa genom hållarmen där vid mig. Älgen hade troligen blivit skrämd för den skenade i en väldig fart. Eftersom älgen galopperade så varierade höjden kraftigt och detta samt farten gjorde att jag hade svårt att sikta. Jag hann dock se att jag träffade med mitt skott  för det slog ut en blodrosa då det small. Den syntes ganska tydligt då det inte var mer än ca 25 meters håll. Om jag hade suttit där jag först stannade hade jag fått ca 10 meter på älgen. Oxen fortsatte ca 80-90 meter efter mitt skott där den sen föll och blev liggande död. Skottet hade träffat lungorna.
Det visade sig att i de första skotten sköt Wilhelm, Hälla-Ernst och Olle Dismats varsin älg. Strax innan jag sköt så small det på flera olika ställen nedanför mig på den norra hållarmen. Det var en oxe som blev påskjuten av i tur och ordning Yngve Wahlström som började, sedan sköt Andreas Bergström, Axel Martinsson, Wilhelm och sist Sus-Pelle. Varken Yngve, Andreas eller Axel träffade men sedan blev det inte klargjort om det var Wilhelm eller Sus-Pelle som sköt älgen, för även fast älgen fortsatte efter Wilhelms skott så var det så att då Pelle sköt, gick kulan först igenom en björk och kanske därigenom inte vållade älgen någon skada.
Enligt vad Edvin Buvall sa så var det Wilhelm som sköt denna älg. Pelle blev dock med ett frågetecken räknad för den här älgen. Andreas Bergström tog hornkronan. Wilhelm stod just vid sin skjutna älg då den här oxen kom.
Det blev alltså fem älgar skjutna i Lägerdalen, fyra oxar på den norra sidan, och en på den södra där Olle Dismats sköt en ko. Det var fint jaktväder med sol. Från detta drev i Lägerdalen kan nämnas att då den här oxen kom farande så var Andreas uppe och gick för att äta blåbär. Det var också märkligt att den andra oxen sprang längs hållarmen så att fem olika passgubbar kunde skjuta på den.
Efter att ha rastat delade vi upp oss för att ta hand om älgarna som blivit skjutna och som låg utspridda ända nerifrån Baljan där en stöp och ända upp till den som jag sköt som var längst upp, samt kon som låg på södra hållarmen.
På eftermiddagen gick vi nio mannar som tillhörde vasstäck-kojan upp till Syndalens fäbod för att följande dag jaga därikring.
Även Edvin Buvall blev med oss dit. Väl komna dit tog vi nio in i Bartstugan medan Edvin tog in i till Gösta Berg.
På fredagsmorgonen tillstötte 19 man till och vi skulle börja med att jaga västra Källfjällsmoren. Det var klart och fint älgjaktsväder. Vi hade hittills fått 17 älgar och vi skulle ta tre till men vi hade bestämt oss för att bara skjuta oxar, alltså inga kor.
Vi lottade och satte ut hållarmen och därmed så var jakten igång. Då jag hade suttit ca 45 minuter så small det två skott. 
Det som vi efter drevet fick höra var att Mångs-Albin hade skjutit en ko.
Det började alltså inte som vi hade tänkt oss.
Efter detta drev var det meningen att vi skulle samlas vid ett visst pasställe för att rasta och bland dom som var på väg dit var det fyra stycken som gick i sällskap. Dessa fyra var: August Wikner, Stefan Olsson, Axel Martinsson och Anders Ludvigsson.
Då dom hade gått en liten bit small det plötsligt av ett skott och det small så nära huvudet på August att han fick tappar i öronen och hörde ingenting på en bra stund. Dom såg även löv komma ned-dansande, för dom gick efter en gångstig där det på sidan om fanns björkar. Det blev förstås ett väldigt hallå och gissningar om vem skottet gick av för och diskuterandet fortsatte också sedan vi hade samlats men ingenting blev klarlagt om vem skottet hade brunnit av för. Dom fyra skulle naturligtvis ha ställt sig i en ring och dragit tillbaka sina slutstycken för hos en av dom så fanns det en tomhylsa.
Efter att ha tagit oss en matpaus blev det åter lottning då vi skulle sätta ut på Mossavägen. Vi satte då ut med fyra man neråt mot kavelbron och sedan resten uppöver Mossavägen. Jag fick då mitt pasställe vid nr 12.
En dryg timme efter att jag satt mig small det tre skott långt uppåt Mossavägen. Det hände sedan ingenting på över en halvtimme, men då fick jag se en älg, långt bort, som såg ut att ha riktning rakt emot mig. Då den kom närmare såg jag att det var en ko. Den var ca 60 meter ifrån mig då den stannade till och med detsamma small det på passet ovanför mig och kon stöp direkt. Där satt Arne Andersson som sköt kon med ett skott.
Nio minuter efter att Arne sköt kon small det tre skott nedanför mig. När sedan drevet var slut fick vi veta att dom tre första skotten som hördes var Andreas som sköt en ko, sedan hade ju Arne skjutit en ko och dom tre sista skotten var Anders Ludvigsson som sköt bom på en oxe på 14 steg.
Detta var Anders debutskytte på älg och han satt vid stenhällorna som, nu är pass nr 8. Oxen passerade förbi Anders i en båge och försvann. Bössan som Anders använde var en alldeles ny .270 Winchester.
Detta blev det sista i 1960-års älgjakt där vi fick hela 120 kilo kött vilket är rekord hittills.
Avgiften för denna jakt där vi alltså fick 20 älgar blev 31:-. Det var fint väder så när som på måndagsförmiddagen då det var regn och tisdag morgon då kom lite duggregn.
På måndagens sista drev sköt jag bom på en kviga med ett skott då den kom blixtsnabbt över en rågång nedanför Lasse-passet. Jag hann inte med något andra skott då det hela gick väldigt fort. Kvigan sprang sedan norrut och mot fjället där den blev skjuten av Hans Villemark.

Vi nio som bodde i vasstäck-kojan var: Axel Olsson, Mångs-Albin Ludvigsson, Arne Andersson, Manne Bergman, Henry Olsson, Sus-Pelle Larsson, Elis Halvarsson, Yngve Wahlström och Anders Ludvigsson.